S. N. Goenka

Bakgrund

S.N. Goenka
S. N. Goenka är lärare i Vipassanameditation i den framlidne burmesiske läraren Sayagyi U Ba Khins tradition.

S. N. Goenka är av indisk härkomst, men är född och uppvuxen i Burma. Medan han levde i Burma hade han den stora glädjen att komma i kontakt med U Ba Khin och lära sig Vipassanatekniken av honom. Efter fjorton års träning hos sin lärare bosatte sig S. N. Goenka i Indien, där han 1969 började lära ut Vipassana. I ett land som fortfarande är uppdelat i kaster och religiösa grupper har S. N. Goenkas kurser dragit till sig tusentals människor från alla samhällsskikt. Dessutom har tusentals människor från hela världen kommit för att delta i Vipassanakurser.

I över 45 år undervisade S. N. Goenka och de lärare han utsett hundratusentals människor på kurser i Indien och andra länder, i öst och väst. Idag finns meditationscenter som etablerats enligt hans vägledning i Asien, Europa, Nord- och Latinamerika, Afrika samt Australien och Nya Zeeland.

Den teknik som S. N. Goenka lär ut representerar en tradition som går tillbaka till Buddha. Buddha lärde aldrig ut någon religion; han lärde ut Dhamma - befrielsens väg - som är universell. I enlighet med denna tradition är S. N. Goenkas tillvägagångssätt helt fritt från sekteristiska inslag. Hans undervisning har därför mött ett starkt gensvar hos människor i alla samhällsskikt och i alla delar av världen, oavsett deras religion eller om de inte har en religion.

S. N. Goenka tog emot många priser och utmärkelser under sitt liv, bl.a. det prestigefyllda Padmapriset som han mottog av Indiens president 2012. Detta är den högsta civila utmärkelsen som den indiska regeringen kan ge.

Satya Narayan Goenka avled i september 2013 vid 89 års ålder. Han har lämnat ett oförgängligt arv efter sig, Vipassanatekniken, som nu är tillgänglig för människor i hela världen.


FN:s toppmöte för fred

Sommaren 2000 besökte S. N. Goenka USA. S.N. Goenka är den ledande läraren inom Vipassanameditation och tillsammans med andra framstående andliga lärare i världen talade han på Millennietoppmötet för fred i FN:s högkvarter i New York.

S. N. Goenka talar på FN:s toppmöte för fred

Av Bill Higgins
29 augusti 2000
S. N. Goenka at U.N.
Foto från Beliefnet Inc

NEW YORK - Vipassanaläraren S. N. Goenka talade idag till delegaterna vid Millennietoppmötet för fred då de samlades i FN:s generalförsamlings stora sal. Detta var första gången andliga och religiösa ledare samlas i FN.

Sessionen hade rubriken "Att omvandla konflikter" och i sitt tal fokuserade S. N. Goenka på religiöst samförstånd, tolerans och fredlig samexistens.

"I stället för att omvända folk från en religion till en annan," sa S. N. Goenka, "borde vi försöka omvända folk från lidande till lycka, från slaveri till frihet och från grymhet till medkänsla."

S. N. Goenka höll sitt tal under toppmötets eftermiddagssession inför en grupp på ungefär tvåtusen delegater och observatörer sedan CNN:s grundare och en av toppmötets sponsorer Ted Turner inlett mötet.

Toppmötets tema är strävan efter världsfred och i linje med detta betonade S. N. Goenka att man aldrig kan uppnå detta mål om det inte råder frid inom människorna. "Det kan aldrig bli fred i världen om människor känner hat och vrede i sina hjärtan. Endast om det finns kärlek och medkänsla i hjärtat kan vi uppnå världsfred."

Att försöka minska spänningar och konflikter mellan olika religiösa grupper är en viktig aspekt av toppmötet. Om detta sa S. N. Goenka, "Om man känner hat och vrede inom sig blir man olycklig vare sig man är kristen, hindu eller muslim."

Han fick dånande applåder då han fortsatte: "Den som känner kärlek och medkänsla och har ett rent hjärta upplever himmelriket inom sig. Detta är naturens lag eller om man så vill, Guds vilja."

Till de församlade som innefattade framstående religiösa ledare från hela världen sa han vidare: "Låt oss fokusera på det som är gemensamt för alla trosuppfattningar, på hjärtats renhet som är den inre kärnan i alla religioner. Vi bör betona denna aspekt av religionen och undvika strid om religionens yttre former, som riter, ritualer, högtider och dogmer."

Avslutningsvis citerade S. N. Goenka kejsar Ashoka, som i ett av sina påbud som inristats på pelare skrivit, "Man ska inte måna bara om sin egen religion och fördöma andras. I stället bör man högakta andra religioner och det finns flera skäl för detta. Genom att handla så hjälper man den egna religionen att blomstra och man stödjer också andras religion. Handlar man annorlunda gräver man den egna religionens grav och skadar också andras. Den som är mån om sin egen religion och fördömer andras kanske gör det av hängivenhet och tänker, "Jag ska prisa och ära min religion" men hans sätt att handla skadar allvarligt den egna religionen. Samförstånd är bra. Må alla lyssna och gärna lyssna till andra människors trosuppfattning."

FN:s generalsekreterare Kofi Annan kallade mötet "ett möte med de främsta religiösa och andliga ledarna i världen samt ett enat upprop om fred som förhoppningsvis kommer att stärka utsikterna till fred när vi nu går in i ett nytt millennium."

Andliga ledare som bjudits in till FN:s första konferens av detta slag inbegriper Pramukh Swami från Swami Narayana-rörelsen, Swami Dayananda Saraswati, Swami Agniwesh, Mata Amritanandamayi Devi och Dada Waswani liksom framstående lärda som Dr Karan Singh och L. M. Singvi.

Med hänvisning till deltagarnas religiösa och kulturella olikheter sa Kofi Annan att "FN är ett väv av inte bara kostymer och saris men också av prästkragar och nunnedräkter; av lamadräkter, mitror och kalotter."

Fastän Kofi Annan om och om igen har fått frågan om de tibetanska ledarnas frånvaro har han försökt styra tillbaka frågorna till toppmötets syfte som han säger är "att återge religionen dess uppgift som fredsmäklare och medlare. Problemet med konflikter är aldrig Bibeln eller Toran eller Koranen. Problemet är inte heller tron utan de troende och hur vi uppträder mot varandra. Ni måste återigen lära de troende fredens och toleransens väg."

Generalsekreteraren hoppas att eftersom 83 procent av världens befolkning har en religiös eller andlig trosuppfattning så kan de religiösa ledarna påverka sina anhängare i en fredlig riktning.

FN hoppas att konferensen ska, som det står i ett av dokumenten, förmå världssamfundet att "inse sin andliga potential och förstå att det står i vår makt att utrota den värsta formen av mänsklig brutalitet nämligen krig och också en av de främsta orsakerna till krig nämligen fattigdom. Tiden är mogen för världens andliga ledare att inleda ett närmare samarbete med FN i dess strävan att ta itu med mänsklighetens akuta problem."

Toppmötet avslutas torsdagen den 31 augusti då deltagarna ska underteckna en deklaration om världsfred och bilda Den internationella rådgivande församlingen av religiösa och andliga ledare, som ska samarbeta med FN och dess generalsekreterare i deras arbete att stifta och upprätthålla fred.

"Målet för den internationella rådgivande församlingen av religiösa och andliga ledare är att främja och stärka FN:s arbete," sa Bawa Jain som är generalsekreterare för Toppmötet för världsfred. "Det är vår uppriktiga förhoppning att då konflikter uppstår ska världens främsta religiösa och andliga ledare kunna snabbinkallas till uppkomna krishärdar för att söka en fredlig lösning."



Tal till FN

Nedan återges hela det tal som S. N. Goenka höll för deltagarna i Millennietoppmötet för världsfred den 29 augusti 2000 i generalförsamlingens stora sal.

Universelll andlighet för fred av S. N. Goenka

Datum: den 29 augusti 2000

När mörker råder behövs ljus. Idag, när våldsamma konflikter, krig och blodsutgjutelse orsakar så mycket lidande, behöver världen mer än någonsin fred och harmoni. Detta är en stor utmaning för religiösa och andliga ledare. Låt oss anta den utmaningen.

Varje religion har ett yttre skal och en inre natur eller kärna. Det yttre skalet består av ritualer, ceremonier, trosuppfattningar, myter och doktriner. De skiljer sig åt från religion till religion. Men det finns en inre, gemensam kärna i alla religioner: en universell lära om moral och generositet, om ett rent och disciplinerat sinne fyllt av kärlek, medkänsla, välvilja och tolerans. Det är den gemensamma nämnare som religiösa ledare borde framhålla och deras anhängare tillämpa. Om man betonar alla religioners kärna och fäster mindre vikt vid de ytliga aspekterna kan konflikterna minimeras.

Alla människor måste ha frihet att bekänna och utöva sin tro men samtidigt får de inte försumma religionens kärna: att inte störa andra genom sin religionsutövning och inte fördöma eller nedvärdera andras tro.

Med alla olika trosuppfattningar som finns, hur kan vi överbygga olikheterna och utforma en konkret fredsplan? Buddha, den upplyste, blev ofta uppsökt av människor med olika åsikter. Han brukade då säga, "Låt oss bortse från det som skiljer oss åt. Låt oss i stället betona det som vi kan komma överens om och praktisera det. Varför bråka?" Dessa visa ord är lika giltiga och relevanta idag.

Indien, det land som jag kommer från, har under årtusenden gett upphov till många olika filosofiska och andliga riktningar. Trots enstaka våldsutbrott har mitt land varit ett föredöme i fredlig samexistens. För ungefär 2 300 år sedan styrdes Indien av Ashoka den store, vars välde sträckte sig från dagens Afghanistan till Bangladesh. Inom hela riket lät denne medkännande härskare inrista påbud i sten där han förordade att alla trosuppfattningar skulle respekteras. Resultatet blev att anhängare av alla andliga traditioner kunde känna sig trygga under hans styre. Han uppmanade människor att leva moraliskt och respektera föräldrar och gamla samt att inte döda. Hans ord är giltiga än idag:

"Man ska inte måna om bara sin egen religion och fördöma andras. I stället bör man visa respekt för andra religioner och det finns flera skäl för detta. Genom att göra det hjälper man den egna religionen att blomstra, och man stödjer också andras religion. Handlar man annorlunda gräver man den egna religionens grav och skadar också andras. Den som är mån om sin egen religion och fördömer andras gör det kanske av hängivenhet och tänker: "Jag ska prisa och ära min religion" men hans sätt att handla skadar allvarligt den egna religionen. Samförstånd är bra. Må alla lyssna och gärna lyssna till andra människors trosuppfattning." (Påbud nummer 12)

Kejsar Ashoka representerar en lysande tradition av tolerans, samexistens och fredligt närmande mellan människor. Denna tradition fortlever bland ledare och regeringar än idag. Ett exempel är kungen av Oman som skänkt mark till kyrkor och tempel för andra religioner samtidigt som han uthålligt och hängivet utövar sin egen tro. Jag är övertygad om att sådana medkännande ledare och regeringar kommer att finnas också i framtiden i många länder runtom i världen. Som det står skrivet: "Saliga är de som skapar fred för de ska kallas Guds barn."

Det är alltför tydligt att de som uppmanar till våld först och främst skadar sina egna. De kanske gör det direkt genom sin intolerans eller indirekt genom att deras handlingar provocerar fram en våldsam motreaktion. Å andra sidan står det skrivet, "Saliga är de barmhärtiga för de ska få barmhärtighet." Detta är naturens lag och skulle lika gärna kunna kallas Guds väg eller vilja. Buddha sa, "Fiendskap kan inte fördrivas genom fiendskap utan bara genom sin motsats. Detta är den eviga Dharma (andliga lagen)." Det som kallas Dharma i Indien har inget att göra med hinduism, buddhism, jainism, kristendom, islam, judendom, sikhism eller någon annan -ism. Sanningen är enkel: innan jag skadar någon annan genom att skapa en negativ känsla i sinnet har denna negativa känsla först skadat mig själv. Genom att avlägsna negativa känslor kan man finna inre frid och stärka freden i världen.

Inre frid för att uppnå världsfred

Varje religion värd namnet uppmanar sina utövare att leva ett moraliskt och etiskt liv, att uppnå sinneskontroll och sträva efter ett rent hjärta. En tradition säger; "Älska din nästa" och en annan Salaam aleikum; "Må frid vara med dig", ytterligare en annan säger Bhavatu sabba mangalam eller Sarve bhavantu sukhinah; "Må alla varelser bli lyckliga". Vare sig det gäller Bibeln, Koranen eller Bhagavad Gita så uppmanar de till fred och vänskap. Alla stora religionsgrundare alltifrån Mahavir till Jesus har varit förebilder för fred och tolerans. Ändå är vår värld plågad av religions- och trosstrider eller till och med krig eftersom vi betonar religionens yttre skal och försummar dess kärna. Resultatet är brist på kärlek och medkänsla i människors hjärtan.

Man kan inte uppnå fred i världen om det inte råder frid i människors sinnen. Upprördhet och frid kan inte samexistera. Ett sätt att uppnå inre frid är Vipassana eller insiktsmeditation. Vipassana är en trosneutral, vetenskaplig och resultatorienterad teknik för själviakttagelse och ett sätt att förverkliga sannningen. Genom att praktisera denna teknik får man en direkt erfarenhet av hur kropp och sinne samverkar. Varje gång en negativ känsla som t.ex. hat uppstår i sinnet utlöser det en obehaglig känsla i kroppen. Varje gång sinnet utvecklar osjälvisk kärlek, medkänsla och välvilja översköljs hela kroppen av behagliga förnimmelser. Att praktisera Vipassana visar också att det som sker in sinnet föregår tal och handling, och bestämmer om dessa handlingar blir gynnsamma eller ogynnsamma. Sinnet är viktigast. Därför måste vi hitta verksamma metoder som kan göra sinnet rent och fridfullt. Sådana metoder kommer göra att den gemensamma deklarationen från detta toppmöte får ett större genomslag.

Det gamla Indien har gett världen två träningsmetoder. Den ena omfattar fysiska övningar, yogaställningar (asanas) och andningskontroll (pranayama) för att hålla kroppen frisk. Den andra innebär mental träning, Vipassana, för att hålla sinnet friskt. Människor kan praktisera båda metoderna oavsett trosuppfattning och gör det också. Samtidigt kan de i frid och harmoni utöva sin egen religion och behöver inte byta religion, som är en vanlig källa till spänningar och konflikter.

Om ett samhälle ska bli fridsamt måste fler och fler i samhället bli fridsamma. Vi har som ledare en skyldighet att föregå med gott exempel, att inspirera andra. En vis människa har sagt: "Det krävs ett balanserat sinne för att balansera andra människors obalanserade sinnen."

Sett ur ett vidare perspektiv kommer ett fridsamt samhälle att finna ett sätt att leva i frid med naturen. Vi inser alla behovet av att skydda miljön och stoppa miljöförstöringen. Men vi handlar inte efter vår övertygelse eftersom vi hindras av mentala föroreningar som okunnighet, grymhet och girighet. Om vi avlägsnar sådana föroreningar främjar vi mellanmänsklig fred och skapar ett balanserat och hållbart förhållande mellan samhället och naturen. Religionen kan på detta sätt stödja och utveckla skyddet av miljön.

Icke-våld: nyckeln till en definition av religion

Det är ofrånkomligt att religioner skiljer sig åt. Men genom att samlas här på detta toppmöte för fred har företrädare för de stora världsreligionerna visat att de vill arbeta för fred. Låt fred bli den främsta principen för "universell religion". Låt oss tillsammans deklarera att vi avstår från att döda och att vi fördömer våld. Jag uppmanar också alla politiska ledare att instämma i denna deklaration, medveten om deras nyckelroll då det gäller att skapa krig eller fred. Vare sig de instämmer eller inte så låt oss här och nu avge ett löfte: att i stället för att tolerera våld och dödande förklara att vi förbehållslöst fördömer sådana handlingar och särskilt våld i religionens namn.

Vissa religiösa ledare har mod och visdom nog att fördöma det våld som utövas i den egna religionens namn. Det kan finnas olika filosofiska och teologiska synpunkter på att söka förlåtelse eller ångra handlingar av våld och dödande; men om man tillstår våld som utövats i det förflutna innebär det att man erkänner att det var fel och inte kommer att tolerera det i fortsättningen.

Låt oss under FN:s ledning göra ett försök att formulera en definition av religion och andlighet som betonar icke-våld och vägrar acceptera våld eller dödande. Ett misslyckande att fastslå att religion är synonymt med fred skulle innebära den allra största olycka för mänskligheten. Detta toppmöte skulle kunna ge ett förslag till "universell religion" eller "icke-sekteristisk andlighet" som FN kunde anta.

Jag är övertygad att detta möte kommer bidra till att fokusera världens uppmärksamhet på religionens verkliga syfte:

Religion skiljer oss inte åt;
religion lär ut frid och hjärtats renhet.

Jag lyckönskar dem som organiserat detta historiska toppmöte för deras klarsynthet och strävan. Och jag lyckönskar de religiösa och andliga ledare som har mognad nog för att arbeta för försoning. Det inger hopp om att religion och andlighet ska leda till en fredlig värld.

Må alla varelser bli fria från negativa känslor och bli lyckliga.

Må fred och harmoni råda.